Vaknade lite för tidigt eftersom Dzermin inte riktigt har någon koll på tiden och håller på och fifflar runt och ställer om klockorna fram och tillbaka. Vi åt lite bröd till frukost som han köpte på en bageri i närheten. Det var så sjukt gott, kommer jag hem och ser ut som en liten frukostfralla så bli inte förvånade. Därefter blev vi upphämtade av Dzermins föräldrar och började bila emot Kroatiska kusten. Resan tog väl sammanlagt ca 6 timmar, men för mig var det spännande. Naturen var otroligt vacker när man kom en bit ifrån Sarajevo. Höga berg och djupa dalgångar med en flod som skimmrade lite grönt. Massvis av små bergsbyar och får som mufflade runt och åt gräs. Då insåg jag vad folk menade när de beskrev Bosnien som ett vackert och naturskönt land. Rent amatörmässigt skulle jag beskriva det som en blandning mellan österikiska alperna och italienska landsbygden, ja men säg Sydtyrol då. Min mamma hade älskat det. Vi åkte igenom Mostar som inte var direkt vackert bara ifrån genomfartsleden. Får återkomma med recension om jag stannar där på hemvägen. Vi stannade sedan vid något ställe strax utanför Mostar där det fanns en grotta och något litet hus där det en gång i tiden (inte så jättelängesen) hade bott någon form av muslimsk liten sekt, kan tänka mig att det var som munkar av något slag. Vi åt grillad rengbågsforell där, jag är tyvärr rätt rädd för fiskar, tycker det är galet läskiga djur. Visst, den var ju död men jag vill helst inte se ögonen på det jag äter. Dzermin var dock söt och pillade bort huvudet åt mig.
Vi fortsatte sen över Kroatiska gränsen och till Gradac där jag befinner mig nu. Hittade en jättemysigt rum med havutsikt och knarrig säng. Dzermin var rädd att jag skulle tycka standarden på rummet var för dåligt, men jag tycker den är helt perfekt. Då kan han oroa sig lite mer för lägenheten i Sarajevo istället. Här kommer vi nu stanna i en vecka. Blir vädret bra så misstänker jag att vi inte kommer göra så mycket annat än sola bada och äta.
Lite roliga saker och mindre kulturkrockar har självklart inträffat. Dels dessa jäkla huk-toaletter, dvs bara ett hål i marken, en slags golvbrunn. Skulle ge mig på en sådan idag då det inte fanns andra alternativ, tyckte det skvätte som sjutton, fick hålla mig i handfatet för att inte ramla, och dessutom var det jättesvårt att försöka slappna av och kissa samtidigt som man skulle huka sig.
En annan lite rolig sak var när Dzermins kusiners pappa skulle förhöra mig om mitt namn..först så sa jag “Susanne”...han tittade frågande på mig och jag upprepade mitt namn...”aaah Zuzzzanna” nickade båda han och kusinens flickvän i kör då, med bosnisk uttal såklart. Sedan frågade han mig om “family name?” och jag trodde han undrade om Susanne var ett namn som gick i familjen, inte helt orelevant då Dzermins föräldrar tidigare hade pratatat om hur namnet alltid gick i arv så jag sa kort och gott “No”, dock menade han att han ville veta vad jag hette i efternamn, Cervin va tydligen inte heller helt godtagbart. Antingen är man bosnier här, eller så är man inte det.
När vi åkte genom Bosnien fick jag utpekat för mig olika religioners kyrkogårdar, vilka byar som dominerades av vad osv. I Mostar fanns det en stort kors uppsatt på ett berg över staden, I mina ögon så var det något otroligt vackert, jag kände mig nästan lite gråtmild när jag såg det. Jag ser mig själv som troende och har blivit titulerad “svensk protestant” av Dzermins kusin, och för mig är och har alltid varit, korset en väldigt stark symbol. I mina ögon har också alltid katolicimen varit den vackraste religionen och jag blir hänförd av att gå in I katolska kyrkor och knäböja. I Bosnien känns dock inte religion som något vackert och svävande, utan den talar om vem du är och vad du står för politiskt. Därför kändes det fel att uttrycka någon som helst beundran inför de katolska kyrkor och kors jag såg längs vägen. Jag tror dock varken Dzermin (som inte är troende alls) eller hans föräldrar hade tagit illa upp, men så var det.
En sista sak innan jag stänger ner datorn och går och duschar, jag är otroligt tacksam över att få vara här med en person som min pojkvän, du är så otroligt värdefull för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar